I den moderna världen är investerare intresserade av att investera inte bara för finansiell avkastning, utan även för social och miljömässig effekt.
I fjolårets årsöversikt om statens skuldförvaltning skrev jag om en betydande policytrend, hållbar utveckling. Naturligtvis betonade jag främjande av den finska regeringens nationella och globala åtagande att bekämpa klimatförändringen och stödja miljöutveckling. Vidare underströk jag det faktum att de hållbara utvecklingstrender som baserar sig på Förenta nationernas globala handlingsprogram Agenda 2030 för hållbar utveckling snabbt matas genom kapitalmarknaderna och att vi, de statliga emittenterna, måste ta med dessa nya element i beräkningen i vår dagliga verksamhet.
I den moderna världen är investerare intresserade av att investera sina pengar inte bara för finansiell avkastning, utan även alltmer för positiv social och miljömässig effekt. Därför fäster institutionella investerare i sina investeringsbeslut alltmer uppmärksamhet vid kriterier gällande miljö, samhällsansvar och styrning (ESG), vilka väldigt ofta är baserade på målen för hållbar utveckling (SDG) såsom de definierats av FN. Investerare kräver mer detaljerad ESG-information från emittenterna och kreditvärderingsinstitut, för att kunna förbättra sina egna kreditriskanalyser och göra bättre underbyggda investeringsvärderingar och -fördelningar. Som en del av trenden har alla stora kreditvärderingsinstitut introducerat nya produkter, som i allt större utsträckning tar ESG-aspekten med i beräkningen.
Emittenterna spelar en viktig roll
Våren 2019 arrangerade Världsbankens finansavdelning en workshop för investerare och bjöd in 17 globala investerare och fyra statliga emittenter, inklusive Finland, till en dialog om riskerna och möjligheterna med ESG. Efter workshoppen bloggade Världsbanken*: “Fokuset på ESG påverkar det sätt på vilket de statliga emittenterna kommunicerar med investerarna. Finansministerier och offentliga skuldförvaltningsorgan inser vikten av att införliva ESG-frågor och framsteg i fråga om målen för hållbar utveckling och de åtaganden som hänför sig till Parisavtalet i sina funktioner med investerarrelationer.”
Jag håller med fullständigt. Emissionen av statslån återspeglar övergripande regeringspolitiska initiativ, som har ett bredare och mer långtgående tillämpningsområde också med tanke på hållbar utveckling. Därför är det viktigt att statliga emittenter är proaktiva och transparenta i tillhandahållandet av information till investerare om lagstiftningsinitiativ och skatteåtgärder och andra skattetekniska åtgärder, som introduceras av staten för att främja miljömässiga och sociala frågor samt förvaltningsfrågor. För att uppfylla detta krav från investerarna och överbrygga luckorna i informationen om ESG, har vi på vår webbplats introducerat en ny sida, Hållbar utveckling i Finland. På denna sida behandlas teman som gäller hållbar investering och ESG-investering och som leder investerarna till informationskällor, såsom regeringsprogrammet, budgetöversikten, statistik och index.
Fokus på utbildning av hög kvalitet
Med tanke på att vi i fjol inledde vår ESG-trilogi med att betona miljöfrågor (E), känns det naturligt att i år fortsätta med temat socialt kapital (S). Finland har en lång tradition av hållbart och socialt ansvar. Kostnadsfri utbildning och hälso- och sjukvård har länge utgjort hörnstenarna i det finska samhället.
Sociala faktorer kan vara centrala för statliga kreditanalyser eftersom humankapital är en av de viktigaste faktorerna för ekonomisk tillväxt. Åtgärder beträffande demografiska förändringar, utbildning, levnadsstandard, inkomstskillnader och social sammanhållning kan öka värderingen av statsobligationer. Till årets översikt har vi bjudit in två gästskribenter som belyser Finlands internationellt erkänt högkvalitativa utbildningssystem.
Emissionsstrategi
Statskontorets nyckelfunktion är att skydda statens likviditet och finansiering. År 2019 genomförde Finland framgångsrikt sitt emissionsprogram på 14,8 miljarder euro. Nettoupplåningen uppgick till 1,4 miljarder euro. Omfattningen av vårt finansieringsprogram för 2020 är större med anledning av två återbetalningar på referenslån. Det totala bruttoupplåningsbehovet, inklusive behov av kortfristig finansiering, kommer att vara 23,3 miljarder euro. Nettoupplåningen förväntas uppgå till 2,2 miljarder euro.
Det långsiktiga målet är fortsatt att våra obligationer ska vara attraktiva för investerare. Vi tror att Finlands starka kreditutsikter och engagemang för hållbar utveckling kommer att vara till nytta för våra obligationer och gynna alla våra socialt och miljömässigt ansvariga investerare under de kommande åren.
* Farah Imrana Hussain & Rodrigo Cabral (9 september 2019), World Bank Blogs: Greater transparency on environmental, social and governance (ESG) issues: New focus for sovereign debt issuers
är divisionschef för finansiering på Statskontoret i Finland. Koivisto ansvarar för statsskuldsförvaltningen, vilket inbegriper finansiering, likviditetsförvaltning, investerarrelationer och bestämning av statsskuldens ränteriskposition.