Verksamhetsmiljö - Statskontoret

Den ekonomiska tillväxten i Finland var 2019 fortsatt förhållandevis stadig. Exporttillväxten fortsatte och konsumtionen ökade stadigt, medan investeringstillväxten blev rätt blygsam. Den finska ekonomins gynnsamma cykel mot slutet av årtiondet har förbättrat den offentliga ekonomin. Både den offentliga sektorns skuld och statsskulden i förhållande till BNP minskade också 2019.

Finlands BNP ökade med 1,6 procent under 2019, i enlighet med finansministeriets prognos i december. Under 2019 var tillväxten inom världshandeln svag till följd av handelskonflikter och av cykliska orsaker, men volymen på de finska exporterna ökade ändå med 4,0 procent under 2019. Bytesbalansen uppvisade ett underskott på 1,2 procent i förhållande till BNP. Arbetslöshetstalet minskade till 6,7 procent och sysselsättningsgraden ökade till 72,6 procent. Inflationen i Finland förblev dämpad vid 1,1 procent.

Offentliga finanser

Den offentliga sektorns finanser har förbättrats tack vare den finska ekonomins gynnsamma konjunktur under de senaste åren. I och med den svalnande ekonomiska cykeln har förbättringen av de offentliga finansernas ställning emellertid avstannat. Utmaningen med att balansera de offentliga finanserna försvåras av den åldrande befolkningen som innebär ökade pensionsutgifter, hälsovårdskostnader och kostnader för långtidsvård. I synnerhet försvagas kommunernas finanser av de ökande kostnaderna för vård och socialvård.

De offentliga finanserna och statsfinanserna har uppvisat förhållandevis små underskott de senaste åren, vilket har resulterat i en minskande skuldkvot. I slutet av 2019 uppgick skuldkvoten för den offentliga sektorns skuld till 58,5 procent i förhållande till BNP. Skuldkvoten för statsskulden var avsevärt lägre på 43,9 procent.

Finlands relativt starka offentliga ekonomi och ekonomins moderna struktur är några av de många anledningarna till Finlands höga kreditbetyg. Den finska staten har begärt kreditbetyg från tre kreditvärderingsinstitut: S&P Global Ratings, Moody’s Investors Service och Fitch Ratings. För långfristig skuld är de AA+, Aa1 respektive AA+. Enligt S&P och Moody’s var utsikterna för kreditbetyget 2019 stabila, medan Fitch ansåg dem vara positiva. I januari 2020 ändrade Fitch utsikterna från positiva till stabila.

Ränteutveckling

Penningpolitiken blev ackommoderande i USA med tre räntesänkningar av Federal Reserve under 2019 med start i juli. Europeiska centralbanken påbörjade inte någon åtstramning av politiken, eftersom inflationen inte accelererade. Denna politik resulterade i en sänkning av statsobligationsräntorna. Den tväraste sänkningen i både USA:s och centrala europeiska räntor skedde under sommaren, med en lätt omsvängning senare under året, som dock lämnade räntorna på en lägre nivå än i början av året. Dessutom stramades spridning mellan USA och centrala europeiska räntor åt något under året. Den tyska avkastningskurvan avtog efter sommaren, och räntan på den tioåriga tyska statsobligationen nådde i juli botten med rekordlåga cirka -0,70 procent.

På europeiska statsobligationsmarknader var ränteskillnaderna jämfört med Tyskland i en åtstramande trend överlag, särskilt i periferin. I semiperifera länderna var utvecklingen mer stabil med till och med något större spridning under det sista kvartalet, vilket resulterade i en övergripande konvergens av spridningen i euroområden.

Handelsnivåerna på andrahandsmarknaden för Finlands statsobligationer (RFGB) var relativt stabila för tioårssegmentet under 2019, med en uppgång gentemot Nederländerna och Tyskland, fortsatt stramare mot Frankrike och ungefär i linje med Österrike.

Eurosystemets program för köp av den offentliga sektorns tillgångar (PSPP) fortsatte 2019 med återinvestering i obligationsinlösen i en ungefärlig månatlig takt på 5–30 miljarder euro. I september tillkännagav Europeiska centralbankens förvaltningsråd en rad av ackommoderande penningpolitiska åtgärder, inklusive återinförande av nettoinköp i alla fyra program för köp av tillgångar, inklusive PSPP. Den månatliga takten av nettoinköp – utöver återinvestering av inlösensbelopp – tillkännagavs till 20 miljarder euro. Nettoinköpen återupptogs under det sista kvartalet 2019. Det penningpolitiska verktyget för direkta obligationsköp, som använts sedan 2015, har varit avgörande för att hålla räntenivåerna bundna på väldigt låga nivåer. Den finska statens referensobligationer för euro har uppvisat negativ avkastning för ett brett spektrum av löptider, i mitten av året nästan upp till 30 år och genomgående upp till 10 år under det senare halvåret.

Utveckling på andrahandsmarknaden

Andrahandsmarknadens likviditet för RFGB, det vill säga statens referenslån i euro, har inte påverkats väsentligt av centralbankens ökande innehav. Vissa tecken på fördyring av lån på repomarknaden och en minskning av storleken på handelsbeloppen har iakttagits i synnerhet på den längre delen av kurvan, men marknaden är fortsatt väl tillgänglig för investerare till följd av ett engagerat nätverk av primära marknadsgaranter.

Primära marknadsgaranter 2019

BofA Securities
Barclays Capital
BNP Paribas
Citi
Crédit Agricole
Danske Bank
Deutsche Bank
Goldman Sachs
HSBC
J.P. Morgan
NatWest Markets
Nomura
Nordea
Société Générale

Det är en prioritering för Statskontoret att aktivt samarbeta med de primära marknadsgaranterna för att behålla och ytterligare förbättra de finska statsobligationernas likviditet. Handeln med finska statens referenslån sker på följande plattformar för återförsäljare: MTS Finland, BGC eSpeed och ICAP BrokerTec. Statskontoret deltar inte i andrahandsmarknadsaktiviteter, och handeln mellan återförsäljare baseras på de primära marknadsgaranternas och övriga marknadsaktörers verksamhet. Den nominella handelsvolymen på interbankmarknaden 2019 var i genomsnitt 7,9 miljarder euro per månad, vilket påvisade en markant ökning mot föregående år (5,2 miljarder euro).

Statskontoret följer aktivt de primära marknadsgaranternas noteringsverksamhet på andrahandsmarknaden. Det finns riktlinjer för primära marknadsgaranter vid notering för olika löptider på återförsäljarmarknaden, där marginalen mellan köp- och säljkurs observeras och spåras. Den genomsnittliga marginalen mellan köp- och säljkurs för alla marknadsgaranter beräknas och varje primär marknadsgarant jämförs mot genomsnittet. Statskontoret rapporterar varje vecka analyserade spreaddata om notering av referenslån till de enskilda banker som är primära marknadsgaranter. Under 2019 låg marginalerna mellan köp- och säljkurs i återförsäljarmarknadssegmenten i genomsnitt kvar nära föregående års nivåer och i linje med liknande suveräna stater.

De primära marknadsgaranterna rapporterar kundernas handelsvolymer till Statskontoret inom ramen för EMAR (Euro Market Activity Reporting). Rapporteringen sker månadsvis och data konsolideras och används för övervakning och analys. Enligt EMAR-data har kundernas omsättningsvolymer på andrahandsmarknaden ökat jämfört med föregående år. Den genomsnittliga månatliga omsättningsvolymen (försäljning och köp) uppgick till 8,7 miljarder euro 2019 (7,6 miljarder euro 2018). I relativa termer uppgår den genomsnittliga månatliga omsättningsvolymen till cirka 10,1 procent av den utestående stocken av referensobligationer i euro (9,0 procent 2018).

Översikt över statens finansiella åtaganden och risker

FINANSMINISTERIET, HÖSTEN 2019

De senaste årens gynnsamma ekonomiska utveckling har förstärkt balansen inom den offentliga ekonomin, men riskerna inom den offentliga ekonomin har samtidigt ökat. Statens direkta exponeringar har ökat betydligt under de senaste tio åren. År 2008 var skulden 54 miljarder euro, men vid utgången av 2018 uppgick den redan till 105 miljarder euro. Statens ansvarsförbindelser har samtidigt ökat kraftigt, och ökningen visar inte några tecken på att avta. Statsborgen och statsgarantierna uppgick i slutet av 2018 till 57 miljarder euro. År 2010 var motsvarande siffra 23 miljarder.

Utöver de direkta åtaganden och ansvarsförbindelser som nämns ovan finns det också dolda åtaganden, som potentiellt kan påverka statsfinanserna. För det första bidrar vissa strukturella faktorer inom den finska banksektorn till dess känslighet för störningar och systemrisker. De inkluderar banksektorns storlek, en hög grad av koncentration i banksystemet och starka kopplingar till de övriga nordiska länderna. En insats har gjorts för att minska skattebetalarnas skulder i framtida bankkriser genom EU:s bankunion och ny lagstiftning för banker gällande återhämtning efter kriser. Trots de extremt låga räntenivåerna de senaste åren har den finansiella situationen för banker med verksamhet i Finland i genomsnitt förblivit förhållandevis bra. Även om den genomsnittliga solvensen till följd av Nordeas flytt sjönk tydligt under den senare delen av 2018, var den starkare än det europeiska genomsnittet. Finska banker har dessutom en extremt bra kortfristig likviditet i genomsnitt.

Kommunerna är ytterligare ett stort dolt åtagande. Enligt Finlands grundlag har kommunerna omfattande självstyre, och staten ansvarar inte direkt för deras finansiella skulder. Kommunernas finanser ingår emellertid i de offentliga finanserna, och ekonomiska problem i kommunerna påverkar förmodligen även statsfinanserna. Liksom staten har kommunerna ökat sina låne- och garantiportföljer avsevärt under de senaste 10 åren. Trots detta är det osannolikt att den kommunala låneportföljen för närvarande skulle bestå av en materiell riskfaktor för kommunernas finanser eller indirekt för staten.

Att föra en aktiv politik som begränsar tillväxten av ansvarsförbindelser och tacklar problemet med svag produktivitetsutveckling och en åldrande befolkning är nyckelfaktorer för hantering av riskerna. Vid bedömning av statens förmåga att bära riskerna med direkta åtaganden och ansvarsförbindelser är det viktigt att även ta med dess finansiella tillgångar i beräkningen. Tillgångarna fungerar som en buffert mot skulderna och kan vid behov realiseras för att tillgodose statens finansiella behov.

Mer information (på finska med svensk sammanfattning)