Den realiserade bruttoupplåningen uppgick till 14,8 miljarder euro år 2019. Av detta belopp utgjorde emissionen av långfristiga lån 8,8 miljarder euro medan resten utgjordes av kortfristig upplåning. Bruttoupplåningsbehovet för de kommande åren beräknas förbli cirka 20–25 miljarder euro årligen.
Den budgeterade bruttoupplåningen 2019 var 15,8 miljarder euro, varav 2,5 miljarder euro var nettoupplåning. Med anledning av det minskade finansieringsbehovet räckte bruttoupplåningen på 14,8 miljarder euro till att täcka utgifterna i kassaflödet och tillförsäkra tillräcklig likviditet. Sedan 2011 har det varit möjligt för den realiserade upplåningen att avvika från de budgeterade beloppen, vilket har resulterat i lägre upplåning. Dessa avvikelser beror exempelvis på justeringar i intäkter, utgifter och kassareserver samt överföring av reservationsanslag. Dessa skillnader redovisas i statsredovisningen. Vid årsskiftet var statsskuldstocken 106,4 miljarder euro, det vill säga 1,4 miljarder euro högre än vid årsskiftet 2018.
Enligt den godkända budgeten uppgår nettoupplåningsbehovet för 2020 till 2,3 miljarder euro. Med amorteringar till ett värde av 21,0 miljarder euro uppgår det totala upplåningsbehovet till 23,3 miljarder euro för året. Strategin för 2020 är att emittera en regelbunden ny referenslån med en löptid på 10 år och en ny referenslåni euro, antingen på medellång löptid (5–7 år) eller på längre löptid (t.ex. 15 år). Möjligheter till emission i olika valutor enligt EMTN-programmet (Euro Medium Term Note) kommer att övervakas ytterligare under 2020.
Upplåningsstrategi
Finlands finansieringsstrategi bygger på emission av referenslån i euro. Nya referenslån emitteras i syndikerad form. Syndikeringarna kompletteras med auktioner för obligationer, vilket gör det möjligt att tillföra till de utestående volymerna av befintliga obligationer. Det finns även ett emissionsprogram för obligationer i utländsk valuta: EMTN-programmet (Euro Medium Term Note). Finland har förbundit sig att även emittera i andra valutor än euro för att komplettera den eurodenominerade upplåningen och skapa en bredare bas för investerare.
Den nuvarande finansieringsvolymen har underlag för två nya syndikeringar för referenslån i euro per år, kvartalsauktioner och en referenslån i US-dollar. Den kortfristiga finansieringen genomförs genom emittering av statens skuldförbindelser. När det gäller löptider ligger fokus på att emittera nya obligationer med fem- och tioåriga löptider årligen och 15-åriga obligationer vart tredje år. Utöver detta kan 30-åriga obligationer förväntas ungefär var femte år.
Statskontorets mål är att Finland ska behålla sitt rykte på den globala marknaden som en av de tillförlitliga och godkända låneemittenterna och därmed fortsättningsvis stå för attraktiva skuldinstrument och emissioner av obligationer i framtiden.
Upplåningsoperationer
Finland emitterade två nya eurodenominerade referenslån 2019. Utöver emissionen av nya lån genomfördes tre auktioner. Två av auktionerna var auktioner av två lån. Den kortfristiga finansieringen genomfördes genom emissionsprogrammet för statens skuldförbindelser.
Två nya referenslån emitterades via syndikering. Den första låneemissionen i februari var ett nytt 10-årigt referenslån med löptid till 2029. Emissionsstorleken för obligationen var 3 miljarder euro. Syndikeringen ledde till den största efterfrågan någonsin för Finlands emissioner av referenslån och drog till sig intresse från fler än 160 investerare och en orderbok om 14,5 miljarder euro.
Den andra låneemissionen i slutet av augusti var ett nytt femårigt referenslån på 3 miljarder euro. Det möttes med stor efterfrågan då orderboken ökade till över 13,6 miljarder euro och 80 investerare uttryckte sitt intresse för lånet. Lånets avkastning, -0,734 procent, låg långt under ECB:s inlåningsränta och representerade den lägsta avkastningen i en lånesyndikering i Finland till dags dato.
Auktioner
Under året genomfördes tre auktioner för befintliga referenslån i euro. Den totala finansierade volymen via låneauktioner var cirka 2,8 miljarder euro.
Årets första auktion var en emission av två lån som genomfördes i mitten av april för det referenslån som förfaller till betalning den 15 april 2026 och för den serieobligation som förfaller den 15 april 2047. Auktionen ökade de utestående lånebeloppet med 500 miljoner euro var. De utestående beloppet efter auktionen uppgick till 5 500 miljoner euro för 2026-lånet och 3 000 miljoner euro för 2047-obligationen. Antalet bud i förhållande till emissionsvolymen för auktionen var 2,0 respektive 1,8.
Den andra auktionen, som hölls i mitten av juni, tog den utestående volymen av det nyemitterade referenslånet som förfaller 2029 från 3 000 miljoner euro till 3 972 miljoner euro. Antalet bud i förhållande till emissionsvolymen var 1,5.
I november hölls årets tredje och sista auktion, som var en emission av två lån, då två olika löptider auktionerades ut. Det utestående lånebeloppet av referenslånet som förfaller 2034 ökade med 567 miljoner euro till 4 553 miljoner euro med 1,3 bud i förhållande till emissionsvolymen. Samtidigt ökade det utestående beloppet av referenslånet som förfaller 2047 med 478 miljoner euro till 3 478 miljoner euro med 2,1 bud i förhållande till emissionsvolymen. Auktionens totala storlek uppgick till 1 045 miljoner euro.
Kortfristig upplåning
Statskontoret emitterar skuldförbindelser i euro och US-dollar via banker som ingår i den finska statens skuldförbindelseprogram, i enlighet med statens finansieringsbehov och i linje med finansministeriets riktlinjer.
Finland inledde 2019 emissioner av eurodenominerade skuldförbindelser på auktioner, där priset bestämdes av buden som bankerna lade. Skuldförbindelseauktioner hölls i februari, maj, augusti och november. Det totala finansieringsbeloppet som samlades in genom skuldförbindelseauktionerna uppgick till 5 828 miljoner euro. Skuldförbindelseauktionerna kommer att fortsätta kvartalsvis under 2020.
Statskontoret kan även emittera skuldförbindelser vid andra tillfällen, beroende på efterfrågan och finansieringsbehoven. Statskontoret fastställer då emissionens avkastningsnivå. Emissionsmetoden liknar Euro Commercial Paper (ECP) -programmet.
Emissionsfönstret för skuldförbindelser i ECP-format var öppet fem gånger under 2019: i april, maj, juni, oktober och november. De flesta av skuldförbindelserna var USD-denominerade, då ECP-emissionen i USD i brutto uppgick till 7 278 miljarder USD (motsvarande 6 488 miljarder euro) och ECP-emissionen i brutto i eurodenominerade skuldförbindelser uppgick till 2 133 miljoner euro.
Den genomsnittliga löptiden i ECP-emissioner i USD var 4,6 månader, medan liknande eurodenominerade överlåtelser hade en genomsnittlig löptid på 5,1 månader. Den genomsnittliga löptiden i auktionerade skuldförbindelser i euro uppgick till 3,6 månader. Det utestående beloppet uppgick vid årsskiftet till 4 378 miljoner USD och 2 028 miljoner euro (4 575 miljoner USD och 404 miljoner euro 2018).
Likviditetsförvaltning
Statens likviditetsställning var fortsatt stark under året. Kassareservernas belopp baseras på en bedömning av tillräcklig likviditet och en begränsning av nettokassaflöden utan täckning.
Kassareserverna investeras i de kortfristiga löptiderna med låg kreditriskexponering, till exempel tillämpas trepartsrepotransaktioner.
Likviditetsförvaltningen bygger i stor utsträckning på kassaflödesprognosen. Alla statliga redovisningsenheter prognostiserar intäkter och utgifter för den kommande tolvmånadersperioden i systemet. Statskontoret använder dessa data som utgångspunkt vid beslutsfattning gällande likviditetsförvaltning.